En nulägesanalys i DIET-projektet visar att sociala perspektiv ofta missas i uppföljningen av den värmländska energiomställningen. Den 4 september samlades representanter från Karlstads universitet, Glava Energy Center, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Coompanion och Life Academy för att diskutera nya sätt att mäta det som faktiskt driver en hållbar omställning.
Aktiviteten genomfördes inom ramen för DIET, ett Vinnova-finansierat samarbete mellan Karlstads universitet och Glava Energy Center.

– Det här är ett projekt om att mäta det som verkligen spelar roll för att en hållbar energiomställning ska ske, säger Avit Bhowmik, lektor och klimatforskare vid Karlstads universitet och projektledare.

Målet med projektet är att stegvis nå samsyn om vilka indikatorer som behövs för att täcka sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv – samtidigt som sociala innovationer till nytta för människor främjas. Nulägesanalysen bekräftar tidigare kartläggningar: dagens indikatorer är ofta ekonomiskt eller tekniskt fokuserade och svagare på sociala och miljömässiga dimensioner.

Hur förberedd är du om en kris skulle uppstå i hemmet? Under Beredskapsveckan får studenter och medarbetare chansen att testa sina kunskaper i Exitainern – en mobil utbildningsmiljö som simulerar en krissituation. Den kommer att stå uppställd utanför stora entrén.

Den 23 september får studenter och medarbetare möjlighet att besöka Exitainern, en mobil utbildningsmiljö som simulerar en krissituation. Containern kommer att stå uppställd utanför stora entrén klockan 10.00–15.00.

Exitainern är en ombyggd container som liknar en vanlig lägenhet. Här kan besökare uppleva hur det kan vara att hantera en kris i hemmet. Genom interaktiva övningar ges kunskap om hemberedskap med fokus på kommunikation, mat, vatten, värme och hygien.

Klimatförändringar väntas leda till fler värmeböljor i Sverige, vilket blir en allt större folkhälsorisk. Trots det är kunskapen om hur människor faktiskt påverkas, och anpassar sig, till värme i stadsmiljö fortfarande begränsad.

– Klimatförändringar gör att värmeböljor blir vanligare i Sverige, säger Dide Dijkers doktorand vid Centrum för samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet. Vi vet att människor i Norden är mer känsliga för värme, men vi vet väldigt lite om hur de faktiskt beter sig eller upplever värme i vardagen. Det är en kunskapslucka vi vill fylla.

Än så länge är det för tidigt att säga något om skillnader mellan grupper. Men projektet kommer att undersöka hur faktorer som ålder, kön, utbildning och bostadsort (lokal eller tillrest) påverkar både upplevelse och beteende under värmeböljor.

Trots att gång är både klimatsmart och hälsosamt visar ny svensk forskning att fotgängare står för en stor andel av alla trafikskador. Äldre personer och kvinnor är särskilt utsatta – och vinterväglag gör situationen ännu värre. Nu pekar en ny avhandling från Karlstads universitet ut tekniska och infrastrukturella åtgärder som kan rädda liv.

En ny avhandling från Karlstads universitet visar att fotgängare är överrepresenterade i svensk olycksstatistik, trots åratal av satsningar på trafiksäkerhet. Fyra publicerade studier ligger till grund för resultaten, där Khabat Amin, doktorand på risk- och miljövetenskap bland annat har analyserat hur olyckor sker, vem som skadas och vilka insatser som kan förebygga dem.

– Det är tydligt att fotgängare inte får det skydd de behöver. Vi måste göra mer för att minska riskerna, särskilt för äldre och kvinnor som drabbas hårdast av bl.a. fallolyckor, säger Khabat Amin.

Två projekt med projektledning på Karlstads universitet har genom MIRAI erhållit frömedel som ska ge våra forskare möjlighet till internationellt samarbete och ökad mobilitet.

MIRAI, med stöd från STINT, utlyste finansiering för att stödja forskningssamarbeten mellan medlemsuniversiteten i Japan och Sverige. Syftet är att utveckla nya och befintliga samarbeten genom innovativa projekt. Av 43 ansökningar valdes elva projekt ut för finansiering, varav två projektleds på Karlstads universitet.

En ny studie i Proceedings of the National Academy of Sciences föreslår att kommersiella satellitbildsarkiv bör öppnas för att förbättra forskningen kring FN:s globala hållbarhetsmål (SDG). Tillgång till mycket högupplösta (VHR) satellitbilder är avgörande för att övervaka småskaliga jordbruk, särskilt i låg- och medelinkomstländer där dessa jordbruk är viktiga för livsmedelsförsörjningen.

– Småbrukare, som ofta odlar på mindre än två hektar, producerar en stor del av världens mat, säger Felicia Akinyemi, docent i geomatik vid Karlstads universitet. Trots detta är deras jordbruksmetoder och produktivitet dåligt dokumenterade, delvis på grund av bristen på tillgängliga VHR-satellitbilder. Dessa bilder, som kan kosta upp till 2 euro per kvadratkilometer, är ofta för dyra för forskningsinstitutioner i dessa regioner.