Hur kan unga engageras i klimatfrågor utan att känna sig överväldigade? Vid Karlstads universitet utvecklar forskarna Avit Bhowmik och Caroline Bhowmik ett nytt verktyg för just detta, framtidsspelet FutureAct, som ska stärka både handlingskraft och framtidstro hos högstadieelever.

– Eleverna får möjlighet att se sig själva som aktiva medskapare av framtiden, säger Avit Bhowmik, forskare vid Centrum för samhällsriskforskning, CSR, på Karlstads universitet.

I stället för att fokusera på klimatkrisens risker och problem lyfter FutureAct fram möjligheter och lösningar. Genom lek, samarbete och kreativt tänkande får elever utforska hur ett hållbart samhälle kan se ut och vilken roll de själva kan spela i att forma det.

Livet år 2075

Magnus Johansson, docent i risk- och miljöstudier har utsetts till excellent lärare. Titeln excellent lärare ges till lärare som utvecklar undervisningen genom att förena den med forskning och hjälper studenter att förstå och tänka på nya sätt.

Du har nyligen fått utmärkelsen excellent lärare. Vad betyder den för dig?
– Utnämningen betyder mycket för mig. Dels är det förstås hedrande, men det är också ett kvitto på att jag har lyckats använda bra tips och metoder från vetenskapliga studier i min undervisning. Samtidigt är det svårt att se det som en individuell prestation. Jag arbetar i en miljö där många kollegor är intresserade av pedagogik och ständigt vill utveckla undervisningen.

Hur förbereder ett samhälle sina yngsta medborgare för kriser, konflikter och en osäker framtid? Den frågan står i centrum för Johan Samuelssons pågående forskningsprojekt Barn i beredskap – svensk beredskapspedagogik i förändring 1945–2000, som finansieras av Vetenskapsrådet.

Kalla kriget var en maktkamp mellan USA och Sovjetunionen (ca 1945–1991) och deras allierade. Det kallades “kallt” eftersom länderna aldrig krigade direkt mot varandra, men konkurrerade om inflytande i världen. Det kalla kriget påverkade hela det svenska samhället där beredskap och totalförsvar blev en del av vardagen. 

CNDS Forum 2026 samlade forskare, beslutsfattare och praktiker för att diskutera naturkatastrofer, krisberedskap och totalförsvaret i ett föränderligt risklandskap. Forumet lyfte särskilt fram vikten av samverkan och hur mötesplatser som denna bidrar till att överbrygga gapet mellan forskning och praktik.

Vid årets upplaga av CNDS Forum bidrog RiskLab/CSR med en session som fokuserade på hur sådana broar kan byggas i praktiken. Jennie Koivisto och Emelie Hindersson, CSR, och Maria Falkevik, Länsstyrelsen Värmland, demonstrerade det seriösa spelet Energiköping, som kopplar samman frågor om energiberedskap, planering och krishantering. Spelet har utvecklats vid RiskLab på Karlstads universitet, i nära samverkan mellan akademi, offentliga aktörer och andra samhällsintressenter.

Den 7–9 oktober arrangerar Karlstads universitet Societal Risk Conference 2026. Det är en internationell konferens som samlar forskare, beslutsfattare och yrkesverksamma för att diskutera hur samhällsrisker kan förstås och hanteras, både globalt och lokalt. Fokus ligger på frågor som är särskilt relevanta för Sverige och Norden.

– I en tid då klimatförändringar, digital sårbarhet och globala beroenden blir allt mer påtagliga är det viktigt att skapa gränsöverskridande samarbete där vi kan diskutera samhällsrisker och hur vi hanterar dem, säger Claudia Canedo Rosso, konferenskoordinator och postdoktor i risk- och miljöstudier. Vi vill engagera deltagarna och öppna upp för nya sätt att tänka och att knyta ihop forskning och praktik. Målet är att skapa en mötesplats för dialog och kunskapsutbyte mellan olika delar av samhället.

Vad menar forskare egentligen när de pratar om så kallade ”tipping points” eller tröskelpunkter? Och varför spelar de en så viktig roll i klimatfrågan?

Det undersöks i en ny vetenskaplig studie där klimatforskaren Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet medverkar. Studien vill reda ut den växande förvirringen kring begreppet, som ofta används för att beskriva plötsliga och svårstoppade förändringar i komplexa system, exempelvis klimatet, ekosystem eller samhällen.

– Begreppet används allt oftare, men det är inte alltid tydligt definierat. Det kan göra det svårare att upptäcka och hantera verkliga systemrisker, säger Avit Bhowmik.

Tre saker som kännetecknar en tröskelpunkt