När världens ledare samlas i Belém, Brasilien, för FN:s klimatmöte COP30, står en ny rapport i centrum för diskussionerna: 2025 års Global Tipping Points Report. Rapporten varnar för att flera av jordens kritiska klimatsystem närmar sig – eller redan har passerat – farliga trösklar. En av forskarna bakom rapporten är Avit Bhowmik, vid Karlstads universitet.

Rapporten är framtagen av Global Systems Institute vid University of Exeter och bygger på insatser från över 100 forskare världen över. Fokus ligger på att ge beslutsfattare och politiker en tydlig bild av hur nära vi är att utlösa oåterkalleliga förändringar i jordens ekosystem.

Amazonas passerat tipping point

– En av de mest oroande slutsatserna gäller Amazonas regnskog, ofta kallad "jordens lungor", säger Avit Bhowmik, forskare på risk- och miljöstudier. Enligt rapporten riskerar Amazonas ha passerat sin tipping point. 

Konferensen Flood Risk Sweden handlade om att fördjupa förståelsen av dynamiska översvämningsrisker, exponering, sårbarhet och anpassningsstrategier. I ett tvärvetenskapligt samarbete presenterades innovativa metoder och datadriven forskning som kan stärka beslutsfattandet inom översvämningsriskhantering i Sverige.

Klimatanpassning, översvämningsrisker och dagvattenhantering ställer allt högre krav på kommunerna, samtidigt som resurserna minskar. Hur kan vi skapa en hållbar vattenhantering som är både effektiv och robust? I sin keynote delade Glen Nivert, strateg vid Göteborgs stad, med sig av Göteborgs erfarenheter och visade hur digitala verktyg som digitala tvillingar, AI och datadrivet samarbete kan hjälpa oss att prioritera, optimera och förändra arbetssätt. Fokus ligger inte bara på teknikens möjligheter, utan också på de organisatoriska förändringar som krävs när felmarginalerna krymper.

Efter en lång och torr sommar öppnar sig himlen och regnet vräker ner – men vart ska allt ta vägen? Den frågan ligger till grund för Sofia Hallerbäcks forskning om hur städer kan anpassas till ett allt vildare klimat. På fredag tävlar hon i Forskar Grand Prix deltävling i Uppsala, där forskare får fyra minuter på sig att presentera sin forskning på ett begripligt, engagerande och minnesvärt sätt.

– Jag forskar om hur vi kan bygga och planera städer så att de klarar skyfall och samtidigt bidrar till ett rikare stadsliv, säger Sofia Hallerbäck, doktorand i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet.
– Det handlar om att förstå vattnets väg genom staden, och hur våra beslut påverkar både människor och det mer-än-mänskliga – naturen som vi är en del av.

En nulägesanalys i DIET-projektet visar att sociala perspektiv ofta missas i uppföljningen av den värmländska energiomställningen. Den 4 september samlades representanter från Karlstads universitet, Glava Energy Center, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Coompanion och Life Academy för att diskutera nya sätt att mäta det som faktiskt driver en hållbar omställning.
Aktiviteten genomfördes inom ramen för DIET, ett Vinnova-finansierat samarbete mellan Karlstads universitet och Glava Energy Center.

– Det här är ett projekt om att mäta det som verkligen spelar roll för att en hållbar energiomställning ska ske, säger Avit Bhowmik, lektor och klimatforskare vid Karlstads universitet och projektledare.

Målet med projektet är att stegvis nå samsyn om vilka indikatorer som behövs för att täcka sociala, miljömässiga och ekonomiska perspektiv – samtidigt som sociala innovationer till nytta för människor främjas. Nulägesanalysen bekräftar tidigare kartläggningar: dagens indikatorer är ofta ekonomiskt eller tekniskt fokuserade och svagare på sociala och miljömässiga dimensioner.

Hur förberedd är du om en kris skulle uppstå i hemmet? Under Beredskapsveckan får studenter och medarbetare chansen att testa sina kunskaper i Exitainern – en mobil utbildningsmiljö som simulerar en krissituation. Den kommer att stå uppställd utanför stora entrén.

Den 23 september får studenter och medarbetare möjlighet att besöka Exitainern, en mobil utbildningsmiljö som simulerar en krissituation. Containern kommer att stå uppställd utanför stora entrén klockan 10.00–15.00.

Exitainern är en ombyggd container som liknar en vanlig lägenhet. Här kan besökare uppleva hur det kan vara att hantera en kris i hemmet. Genom interaktiva övningar ges kunskap om hemberedskap med fokus på kommunikation, mat, vatten, värme och hygien.

Klimatförändringar väntas leda till fler värmeböljor i Sverige, vilket blir en allt större folkhälsorisk. Trots det är kunskapen om hur människor faktiskt påverkas, och anpassar sig, till värme i stadsmiljö fortfarande begränsad.

– Klimatförändringar gör att värmeböljor blir vanligare i Sverige, säger Dide Dijkers doktorand vid Centrum för samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet. Vi vet att människor i Norden är mer känsliga för värme, men vi vet väldigt lite om hur de faktiskt beter sig eller upplever värme i vardagen. Det är en kunskapslucka vi vill fylla.

Än så länge är det för tidigt att säga något om skillnader mellan grupper. Men projektet kommer att undersöka hur faktorer som ålder, kön, utbildning och bostadsort (lokal eller tillrest) påverkar både upplevelse och beteende under värmeböljor.